Läser en text av equmenias Generalsekreterare i veckans nummer av sändaren. Här
Vi har pratat en hel del om det sista tiden jag och Patric. Och det känns som om många pratar om det. Måste det vara så krångligt? Måste vi vara experter på Gud? kan man inte bara får tro? räcker inte det?
Många ledare i föreningar inom equmenia säger (ungefär) ”vi skulle behöva en kurs i att hålla andaker, för det är krångligt. man vet inte hur och vad man ska säga”.
Det är ju rätt knasigt faktiskt. Att man som ledare är trygg i sin egen tro och glad för den, men ändå tycker det är svårt att formulera den. Givetvis funderar vi i equmenias ledning på hur en sådan kurs skulle kunna göras på bästa sätt. Jag tror dock inte att det är mera av metod som behövs. Snarare behövs det mera självförtroende hos ledare att berätta om den tro de har, och låta den tron duga.
Har vi gjort ett expertsamhälle även i kyrkan. Där bara de som är experter på Fadern, Sonen och Anden får uttala sig? Är vi så rädda att säga ”fel” eller verka naiva att vi håller tyst? Kanske. Kan man förresten vara expert på Gud?
Tycker hur som helst att Patrics inlägg är värt att fundera över.
Vill du ha inspiration i det här området, prata med din scouthandläggare. Atle hade ett alldeles ypperligt seminarium på vår inspirationsdag i Sölvesborg i helgen.
Du är en man med talets gåva Johan. Jag tror att du underskattar att det inte alltid är så lätt att förmedla ett budskap när orden inte kommer automatiskt. En spårarscout kommer inte att sitta och vänta på att du ska hitta på hur du ska formulera dej. Inte heller kommer den att orka lyssna och förstå om du bara sitter och pratar och pratar… Praktiska knep på hur man får andakten intressant är jätteviktigt!
Har man kommit så långt att man ber om hjälp tror jag knappast att det är självförtroendet det är fel på. Man behöver helt enkelt hjälp med att veta vilket språk man ska kommunicera på.
Klokt Andreas. Jag menar inte ”det är bara prata på”, Då blir det ju slarvigt. Givetvis är det bra med redskap och stöd i hur.
vad jag är ute efter är att det inte kan gå åt en akademisk examen i teologi för att prata tro. och även med en såsan examen måste det vara okej att ”bara” tro.
vi behöver uppmuntra varandra till enkelhet, helt enkelt
Roligt att Atle fortsätter göra succe! Han är bra.
Att vara trygg i sin tro och inte kunna formulera sig kan jag hålla med om är lite knasigt. Men jag tror att vi har unga(antagligen även äldre) ledare som inte är riktigt så trygga i sin tro som vi antar, tror och kanske hoppas. Och då blir det ju ännu svårare att våga hålla andakter, om man inte är trygg i sin egen tro alltså.
Som du skriver själv i svaret till Andreas tror jag också att det måste det vara ok att ”bara” tro. Då kanske det blir lättare att känna sig trygg både i sig själv och i andaktssammanhang…